Tio lärdomar att dra av SI

Kommer publiceras efter hand.

1. Tendenser hos Sitationistiska Internationalen (och Vaneigem i synnerhet - hans senare Book of Pleasures är en riktig smyghumanistisk soppa) pekar på kärleken närmast i termer av en revolutionär mysticism, en kärlekens befrielseteologi.
Vulgärtolkningen lutar åt löften om ett brohuvud mot varuekonomins eroderande och destruktiva inverkan.
Men kärleken med stort K har imploderat och satts i bruk av kapitalet. Det emotionella har blivit en grundbult i den reella underordningen. Att älska andra har blivit en notering i meritförteckningen.
Men för att föregå de ständigt lika trista olyckskorparnas (som aldrig förstått Marx) Frankfurt-dialekt är det viktigt att påpeka att kärleken åter behöver ställas på fötter. Inte som en autentisk koppling bortom en yttre, invaderande ekonomi, utan som en återuppfunnen kollektiv historia, fylld av lika falska som brinnande begär. Individer kan således inte skapa kärlek, utan endast massan.